Ådalen 1931 - Göteborg 2001, A comparison of two incidetns that upsett Sweden. An essay about how the press in Norrbotten wrote about the incidents in Ådalen 1931 and Göteborg 2001. The main questions are: Is there any parrallells in how the swedish state acted? Is there any parrallells in how the press acted? In what way have the state and the press acted different 2001 compared to 1931? What does eventual differences in their actions depend on? The so called bitrĂ€desteorin is used to answer theese questions. The essay includes three big newspapers in Norrbotten: Norrbottens Kuriren, NorrlĂ€ndska socialdemokraten and Norrskensflamman.

EU:s regler kring öppenhet har utvecklats frÄn deklarationer, beslutoch fördragsbestÀmmelser. Sedan 2001 ger förordning 1049/2001 enlagstadgad rÀtt för medborgare att fÄ tillgÄng till handlingar inomEU:s institutioner. Nya rÀttsfall pÄ omrÄdet har förÀndrattillÀmpningen av förordning 1049/2001 och Bavarian Lager-mÄlet harpÄverkat hur sekretessgrunden i 4(1)b i förordning 1049/2001 omskyddet för privatliv och personuppgifter skall förstÄs. IstÀllet föratt göra en riskbedömning om den potentiella skada utlÀmnandet avpersonuppgifter kan ha pÄ skyddet för privatliv har EU-domstolentolkat bestÀmmelsen i 4(1)b som en hÀnvisning direkt till förordning45/2001 om skydd för personuppgifter. Domstolen har Àven fastslagitatt personnamn skall anses vara personuppgifter.

Den 11 september 2001 kapades fyra passagerarflygplan i USA för att sedan flygas in i Pentagon och World Trade Center. HÀndelserna 2001 fick stort genomslag pÄ flygmarknaden som upplevde sitt största efterfrÄgefall nÄgonsin. Ett företag som agerar pÄ en krisdrabbad marknad tvingas vidta ÄtgÀrder för att hantera de förÀndrade villkor som uppstÄr som en följd av krisen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida dessa krisÄtgÀrder pÄverkar företagets organisation Àven efter att krisens direkta pÄverkan pÄ företaget upphört. Vi har undersökt detta genom att se till hur det skandinaviska flygbolaget SAS hanterade krisen den 11 september 2001 och huruvida de krisÄtgÀrder som vidtogs stÄr att finna Àven i företagets organisation vÄren 2006.

Uppsatsen undersöker Aftonbladet Kvinna 1992-2001, en satsning grundad i den goda ambitionen att skapa en arena för kvinnor och kvinnofrÄgor. Syftet Àr att titta pÄ dess utveckling över tid med tyngdpunkt pÄ huruvida framstÀllningen av sÀrskilt kvinnor, men Àven mÀn, utmanar eller reproducerar könsstereotypa mönster. Studien utgÄr frÄn ett teoretiskt ramverk bestÄende av genusteori, gestaltningsteori samt tidigare forskning kring kön och media. För att undersöka Aftonbladet Kvinnas tidsmÀssiga utveckling tillÀmpades kvantitativ innehÄllsanalys pÄ totalt 398 stycken analysenheter hÀmtade frÄn fyra olika tidsperioder: 1992/1993, 1996, 1999/2000 och 2000/2001. DÀrefter genomfördes en kvalitativ text- och bildanalys av sju artiklar för att pÄ en djupare nivÄ kunna analysera innehÄllet.

Den 11 september 2001 kapades fyra passagerarflygplan i USA för att sedan flygas in i Pentagon och World Trade Center. HÀndelserna 2001 fick stort genomslag pÄ flygmarknaden som upplevde sitt största efterfrÄgefall nÄgonsin. Ett företag som agerar pÄ en krisdrabbad marknad tvingas vidta ÄtgÀrder för att hantera de förÀndrade villkor som uppstÄr som en följd av krisen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida dessa krisÄtgÀrder pÄverkar företagets organisation Àven efter att krisens direkta pÄverkan pÄ företaget upphört. Vi har undersökt detta genom att se till hur det skandinaviska flygbolaget SAS hanterade krisen den 11 september 2001 och huruvida de krisÄtgÀrder som vidtogs stÄr att finna Àven i företagets organisation vÄren 2006.

VÄr uppsats behandlar det statsvetenskapliga forskningsfÀltet politisk kommunikation. VÄr ambition ligger i att undersöka hur kvÀllspressen valde att rapportera kring terrorattacken den 11 september 2001 i USA. Den hypotes som vi har Àr att medieklimatet har blivit allt tuffare och mer underordnad ekonomiska intressen som i sin tur leder till förenklade, tillspetsade och sensationella nyheter. Det vi Àmnar söka svaret pÄ Àr: Hur och varför medierna agerade som de gjorde kring bevakningen av terrorattackerna den 11 september 2001 i USA? Och var i ligger problematiken i deras sÀtt att rapportera?Vi kommer att angripa vÄra frÄgestÀllningar utifrÄn teoretiskt viktiga verktyg och genom en fallstudie kring Sveriges tvÄ största kvÀllstidningar Aftonbladet och Expressen.

The aim of the study was to describe the oral health development among patients at the Public Dental Care clinic in Bromölla who made an agreement regarding Healthy Dental Care during the years 2001 and 2004, compared with patients who did not made such an agreement. The study material was obtained from dental journals in total at 150 patients. Data regarding age, sex, health status, tobacco use, plaque- and gingivitis values, pocket depht, initial- and manifest caries, risk assessments, preventive measures by dental personel and acute dental care between year 2001 and 2004 was obtained from dental results. Almost twice as many man made an agreement compared to women. Tobacco use was higher in control group both 2001 and 2004.

Syftet med detta examensarbete Àr att genom textanalys se hur olika lÀroböcker skriver om de politiska grupperna inom islam efter den 11 september 2001. Det var nÀmligen dÄ som tre kapade flygplan kraschade in i World Trade Center och Pentagon i USA. I undersökningen granskades fem lÀroböcker, tvÄ utgivna pÄ 1990-talet (1991 och 1999) och tre pÄ 2000-talet (2001, 2006 och 2007). Mina frÄgestÀllningar Àr: Vilken bild ger dessa böcker av de politiska grupperna inom islam och vilka skillnader finns mellan dem? Min sista frÄga att undersöka Àr om dessa eventuella skillnader kan sammanhÀnga med 11 september, 2001? Uppsatsens resultat visar en tydlig linje i dessa böcker.

Studiens syfte Àr att studera vilken bild av muslimer som förmedlas i svensk tidningsmedia veckan efter terrorattacken mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Undersökningen tar sin teoretiska utgÄngspunkt i postkolonial teori och Saids ?orientalism?-begrepp. Jag har valt att anvÀnda mig av en riktad kvalitativ innehÄllsanalys för att undersöka vad kÀllmaterialet förmedlar och har utifrÄn innehÄllet skapat kategorier som ska tydliggöra detta. Slutresultaten visar att den bild som tidningarna förmedlade av muslimer efter terrordÄdet den 11 september 2001 var prÀglad av stereotyper om Orienten, dÀr muslimer bland annat beskrivs som kÀnslostyrda, omoderna och religiösa.

The United Nations has a responsibility to combat acts of international terrorism, as they constitute a threat to international peace and security. In spite of this, there exists no generally accepted definition of the phenomenom within the UN. By examining resolutions on terrorism, this thesis aims to evaluate the UN?s policy on terrorism since the end of the cold war until 2003. The results show that the UN?s attitude towards terrorism eversince the end of the cold war has been condemning, but that the the events of September 11th 2001 has contributed to an even more firm approach to the problem.

Denna uppsats fokuserar pÄ hur bilden av islam och muslimer visas i lÀroböcker frÄn 2001 och framÄt. Syftet med uppsatsen Àr att se om de samhÀlleliga förÀndringarna efter attentatet mot World Trade Center 2001 har pÄverkat lÀromedlen. Undersökningen görs pÄ lÀroböcker skrivna efter 2001 i Àmnet religionskunskap. LÀroböckerna Àr pÄ gymnasienivÄ. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr Edward Saids teori om orientalism.

?No one leaves behind? Àr en uppsats som diskuterar vilka berÀttarstrukturer och ideologier som kan urskiljas i de amerikanska krigsfilmerna Behind Enemy Lines (2001), Black Hawk Down (2001), We Were Soldiers (2001) och Saving Private Ryan (1998), med hjÀlp av teoretiska metoder frÄn strukturalismen och teoretikern John Fiske. Dessutom behandlas Àven begreppet nationell identitet för att undersöka om man kan se nÄgon tendens till nationella identiteter i de amerikanska krigsfilmerna. Slutsatsen Àr att filmerna har en gemensam berÀttarstruktur och gemensamma teman som Àr viktiga för de ideologiska tankar och vÀrderingar som kan urskiljas i filmerna. Teman sÄsom Àra, mod och heder, det manliga förhÄllandet som i uppsatsen benÀmns brödraskap, och dessutom temat No one leaves behind vilket Àr mycket centralt i en del av filmerna. Ingen av soldaterna i filmerna skall lÀmnas kvar i en krigszon, levande eller död..

MÄnga hÀvdar att terrordÄden i USA den 11 september 2001 förÀndrade vÀrlden. Efter dessahÀndelser har det i Sverige förts en debatt om hotet frÄn terrorism och hur detta hot kan förstÄsoch hanteras. Av debatten kan man tolka att samhÀllet i mÄnga stycken verkar ha en bristandeberedskap och förmÄga att hantera detta hot och att de politiska ÄtgÀrderna visar tecken pÄ bÄdeutredning, traditionell retorik och solidaritet med USA och det övriga vÀrldssamfundet i desskamp mot terrorismen. Kan en kamp mot terrorismen vinnas eller föder kampen i sig bara nyterrorism? Den hÀr uppsatsen undersöker vilka sÀkerhetspolitiska mÄl och medel som Sverigeinom ramen för EU har formulerat efter den 11 september 2001.

Med utgÄngspunkt i teoribildningen kring ett partis agerande pÄ olika arenor och den förÀndring som har kunnat noteras kring centerpartiets agerande pÄ vÀljararenan under senare Är, Àr syftet med denna studie att se ifall vi idag kan förstÄ centerpartiets kommunikation pÄ den interna arenan utifrÄn deras idéprogram frÄn 2001 och med detta uttala oss kring en eventuellförnyelse av partiet pÄ denna arena. UtifrÄn ett idéanalytiskt angreppssÀtt baserat pÄ idealtyper, skapade för ny- respektive socialliberalism samt konservatism, studeras material frÄn partiets riksstÀmmor i relation till idéprogrammet frÄn 2001. Detta genomförs för de fyra funktionerna; syn pÄ mÀnniskans natur, syn pÄ frihet, viktigaste enhet i samhÀllet samt syn pÄ mÀnniskors vÀlfÀrd. Resultatet visar att vi idag kan förstÄ centerpartiets interna kommunikation relativt vÀl utifrÄn idéprogrammet frÄn 2001 men att det samtidigt kan noteras en förÀndring kring synen pÄ samhÀllets viktigaste enhet i riktning mot en ökad fokusering pÄ individen..

ÄmnesomrĂ„det avhandlar svenskt, finskt, danskt och norskt bistĂ„nd (sĂ€kerhetsfrĂ€mjande stöd) till de baltiska lĂ€nderna Estland, Lettland och Litauen under perioden 1991-2001. Undersökningen omfattar frĂ€mst den sĂ€kerhetspolitiska mĂ„lsĂ€ttning som respektive nordiskt land har haft för sitt stöd till respektive baltiskt land under 1991-2001. Syftet Ă€r att  analysera de fyra nordiska lĂ€ndernas individuella sĂ€kerhetspolitiska  mĂ„lsĂ€ttningar och dĂ€rigenom se om de fyra nordiska aktörerna verkligen Ă€r sĂ„ koordinerade i sitt stöd som de övergripande mĂ„lsĂ€ttningarna kan ge sken av? UpptrĂ€der de fyra nordiska lĂ€nderna som den koordinerade aktör som man ibland kan fĂ„ uppfattningen av? Eller Ă€r det sĂ„ att de i verkligheten agerar som fyra separata aktörer? Som modell för att analysera det nordiska lĂ€ndernas stöd har det vidare sĂ€kerhetsbegreppet för staten anvĂ€nts..